Ŋerṯe agakəmia oralo igi gëbia eŋen
1 Aŋënṯr led̶a ed̶əɽəbəd̶ia ed̶alo eŋen ildi lëbia ed̶wonaṯa, na ñerṯe ñagəgerd̶ialda eŋen iŋi ŋəfo eŋəṯəɽa eŋen ŋen ŋanṯa ŋen lënəŋulu lëndu. 2 Ed̶a gənəŋ gəbëndia ŋen ṯa gënəŋu gaɽwad̶aṯa gəsa laŋge pred̶, orn ed̶a gwomən igi gëbia gaber gəsa ed̶e. 3 Ñerṯe ñaŋgiṯia ed̶a igi gəsa laŋge ṯa gad̶aməca ed̶a eŋen igi gəber gəsa laŋge, na ñerṯe ñaŋgiṯia ed̶a igi gəber gəsa laŋge ṯa aŋakəme ed̶a igi gəsa laŋge ŋen ŋanṯa Rəmwa rəŋënṯəma. 4 Agaɽo əsëgi ṯa agasəkia ebai igi gəd̶uɽəd̶ənṯia ed̶a gərto? Ŋen iŋi ŋeləŋ gəlëɽəŋu ndə gënəŋu gəd̶ərwa alo walla gəbəɽia. Đeṯəm, gënəŋu gid̶i aŋəd̶uri alo ŋen ŋanṯa Eləŋ gerṯo ŋabəɽa ṯa gëmid̶ia gəd̶ərwa ndəŋ.
5 Ed̶a gənəŋ gəbaṯa ṯa loman əlnəŋ linia laməñaṯo loman lwomən, orn ed̶a gwomən gəbaṯa ṯa ñoman pred̶ ñaɽwaṯo. Ŋgiṯr led̶a pred̶ alləŋeṯe ŋen eŋəṯəɽa eŋen. 6 Ed̶a igi gərəmoṯwa ŋen ŋəloman əlnəŋ garəmoṯwa ŋen ŋanṯa Eləŋ Yesu. Ed̶a com igi gəsa laŋge pred̶, gënəŋu gëbəd̶ia ṯia ŋen ŋanṯa Eləŋ Rəmwa, ŋen ŋanṯa gënəŋu gaŋërṯu Rəmwa nano na ed̶a igi gəber gəsa ŋen ŋanṯa Eləŋ na ŋen gəŋërṯia Rəmwa nano. 7 Ŋen ŋanṯa ed̶a gero gənəŋ gəɽwad̶aṯa gəməṯia eŋen ŋəlëɽəŋu aləsoŋ, na ed̶a gero gənəŋ gəɽwad̶aṯa gəbaiya eŋen ŋəlëɽəŋu aləsoŋ. 8 Ndə ləgəməṯiar, d̶eṯəm ləgaməṯiar eŋen ŋ-Eləŋ Yesu. Nṯia ndə ləgəməṯiar walla ləgəbaiyar, ləg-Eləŋər Yesu. 9 Ŋen ŋanṯa Almasiya gaiyo na gaməṯo təŋ ŋen ŋanṯa ŋen iŋi, ṯa gënəŋu aŋəɽeṯe Eləŋ gəled̶a ildi ləməṯia na gəled̶a com ildi laiyo.
10 Na agakəmia ŋen ŋageiya oralo ed̶a? Walla agad̶aməcəma eŋen ed̶a? Đeṯəm lëndr pred̶ ləgid̶r aləd̶urr Rəmwa nëiñua ṯa alindeinr, 11 ŋen ŋanṯa ŋen ŋawërd̶ənu egad̶am gə-Rəmwa ṯa, “Eləŋ Rəmwa raṯa ṯa, ‘Ŋen ŋaɽo d̶eṯəm garno ŋen ṯa egaməṯia, ṯa ndria pred̶ nid̶i anəñukwud̶əñiṯialo ñi nëiñua, na rəŋəla pred̶ rid̶i arəɽwate ṯa d̶eṯəm egaɽo Rəmwa’.” 12 Nṯia ŋen d̶eṯəm ṯa lëndr pred̶ ləgid̶r aləŋaicr Rəmwa ŋen iŋi ləgid̶r.
Ŋerṯe agəbəd̶ia oralo ṯa aŋiɽi
13 Nṯia alerṯr ləgəɽwatar ŋen ŋəɽo d̶əgeiya urldələŋ. Orn aɽrəmoṯr ŋen ṯa alerṯr aləgəberṯiar urldələŋ ŋen iŋi ŋëbəd̶ia orəba gənəŋ ṯa gəbëɽəŋeinia walla garno d̶əbəɽua ṯa ad̶əmafe. 14 Egaləŋeṯo d̶eṯəm ŋen eg-Eləŋ Yesu ṯa ŋen ŋero ŋənəŋ ŋətaŋa bəɽan, orn ŋen ŋaɽo d̶ətaŋa eged̶a igi gəseicia ṯa ŋen ŋətaŋa. 15 Ndə oralo gəd̶amənu ŋen ŋanṯa ŋəsa iŋi agəsa, agaber agəɽaŋa eŋen ŋəd̶əbwid̶ia. Ŋerṯe agəbəd̶ia oralo gəməndëd̶ənia ŋəsaŋa ŋəlaɽəŋa, igi Almasiya gaiyəṯəma! 16 Ŋerṯe agəbəd̶ia wagənəŋ igi gəŋgiṯia led̶a ləbaṯa ṯa ŋen ŋəlaɽəŋa iŋi ŋəŋəra ŋaɽo ŋeicia. 17 Ŋen ŋanṯa gerṯe ŋələŋe ŋə-Rəmwa ŋəfia eŋen ŋəlaŋge ləgəldəsar walla ləgəldəṯiar orn id̶id̶ia d̶əŋen ŋəŋəra na id̶ëuṯaralo na ed̶əŋəra nano id̶i Usila Gətəɽe gənanaid̶ia. 18 Ed̶a igi gəd̶uɽəd̶ənṯia Almasiya ṯia, gënəŋu gëbəd̶ia Rəmwa rəŋəra nano na led̶a ləməŋënṯia.
Psalm-34-14
19 Ŋen ŋafəṯia albapwaiñr ŋen iŋi ŋəmama d̶ëuṯaralo na iŋi ŋəbakaɽəjaid̶ia egworəb. 20 Ŋerṯe agəgera ŋəmëɽria ŋə-Rəmwa ŋen ŋanṯa ŋəsa. Laŋge pred̶ latəɽe orn ŋen ŋafo mənna eged̶a gəsa waŋge ndə ŋen iŋi ŋəbəd̶ia ed̶a gwomən gəbëɽəŋeinia. 21 Ŋen iŋi ŋafo ŋopia ṯa ŋerṯe agəsa ed̶e, na ŋerṯe agəṯia ŋuɽu, na ŋerṯe agëbəd̶ia ŋen ŋənəŋ iŋi ŋəbəd̶ia oralo gəbëɽəŋeinia. 22 Đwonaṯa id̶i agerṯo, erṯo egətam gəlaɽəŋa Rəmwa nëiñua. Ed̶a igi gero gəɽwad̶aṯa gəsəkinia bəɽan eŋen ŋənəŋ ŋeicia ṯa gid̶u, gënəŋu gaŋəra nano! 23 Orn ed̶a igi gəɽəbəd̶ia nara eŋen ŋələŋge gënəŋu gələsa, ndə gələsa gënəŋu gakəmənu bəɽan ŋen ŋanṯa gero gəteṯa d̶wonaṯa d̶əlëɽəŋu. Ŋen pred̶ iŋi ŋero ŋəfia ed̶wonaëa ŋënəŋu ŋeicia.
لا تحكم على أخيك
1 إِقبَلوا بَينَكُم ضَعيفَ الإيمانِ ولا تُحاكِموهُ على آرائِهِ. 2 فمِنَ النّاسِ مَنْ يَرى أنْ يأكُلَ مِنْ كُلّ شيءٍ، ومِنهُم مَنْ هوَ ضَعيفُ الإيمانِ فَلا يأكُلُ إلاّ البُقُولَ. 3 فعلى مَنْ يأكُلُ مِنْ كُلّ شيءٍ أنْ لا يَحتَقِرَ مَنْ لا يأكُلُ مِثلَهُ، وعلى مَنْ لا يأكُلُ مِنْ كُلّ شيءٍ أنْ لا يَدينَ مَنْ يأكُلُ مِنْ كُلّ شيءٍ، لأنّهُ مَقْبولٌ عِندَ اللهِ. 4 ومَنْ أنتَ حتى تَدينَ خادِمَ غَيرِكَ؟ فهوَ في عينِ سَيّدِهِ يَسقطُ أو يَثْبُتُ. وسيَـثبُتُ لأنّ الرّبّ قادِرٌ على أنْ يُثــبّتَه.
5 ومِنَ النّاسِ مَنْ يُفَضّلُ يومًا على يومٍ، ومِنهُم مَنْ يُساوي بَينَ الأيّامِ كُلّها. ولا بأسَ أنْ يَثبُتَ كُلّ واحدٍ على رأيِه. 6 لأنّ مَنْ يُراعي يومًا دُونَ بَقيّةِ الأيّامِ يُراعيهِ إكرامًا للهِ، ومَنْ يأكُلُ مِنْ كُلّ شيءٍ يأكُلُ إكرامًا للهِ لأنّهُ يَشكُرُ اللهَ، ومَنْ لا يأكُلُ مِنْ كُلّ شيءٍ لا يأكُلُ إكرامًا للهِ ويَشكُرُ اللهَ. 7 فما مِنْ أحدٍ مِنّا يَحيا لِنَفسِهِ، وما مِنْ أحدٍ يَموتُ لِنَفسِهِ. 8 فإذا حَيـينا فللرّبّ نَحيا، وإذا مُتنا فللرّبّ نَموتُ. وسَواء حَيـينا أمْ مُتنا، فللرّبّ نَحنُ. 9 والمَسيحُ ماتَ وعادَ إلى الحياةِ ليكونَ رَبّ الأحياءِ والأمواتِ. 10 فكيفَ يا هذا تَدينُ أخاكَ؟ وكيفَ يا هذا تَحتَقِرُ أخاكَ؟ نَحنُ جميعًا سَنَقِفُ أمامَ مَحكَمَةِ اللهِ، 11 والكِتابُ يَقولُ: «حَيّ أنا، يَقولُ الرّبّ، لي تَنحَني كُلّ رُكبَةٍ، وبحَمدِ اللهِ يُسبّحُ كُلّ لِسانٍ». 12 وإذًا، فكُلّ واحدٍ مِنّا سَيُؤدّي عَنْ نَفسِهِ حِسابًا للهِ.
لا تجعل أخاك يسقط
13 فلا يَحكُمْ بَعضُنا على بَعضٍ، بَلِ الأَولى بِكُم أنْ تَحكُموا بأنْ لا يكونَ أحدٌ حجَرَ عَثرَةٍ أو عائِقًا لأخيهِ، 14 وأنا عالِمٌ ومُتَيَقّنٌ في الرّبّ يَسوعَ أنّ لا شيءَ نَجِسٌ في حَدّ ذاتِهِ، ولكنّهُ يكونُ نَجِسًا لِمَنْ يَعتَبِرُهُ نَجِسًا. 15 فإذا أسَأْتَ إلى أخيكَ بِما تأكُلُه، فأنتَ لا تَسلُكُ طريقَ المَحبّةِ. فلا تَجعَلْ مِنْ طَعامِكَ سبَــبًا لِهَلاكِ مَنْ ماتَ المَسيحُ لأجلِهِ، 16 ولا تُعَرّضْ ما هوَ خَيرٌ لِكلامِ السّوءِ. 17 فما مَلَكوتُ اللهِ طَعامٌ وشَرابٌ، بَلْ عَدْلٌ وسَلامٌ وفرَحٌ في الرّوحِ القُدُسِ. 18 فَمَنْ خَدَمَ المَسيحَ مِثلَ هذِهِ الخِدمَةِ نالَ رِضى اللهِ وقَبولَ النّاسِ.
19 فلنَطْلُبْ ما فيهِ السّلامُ والبُنيانُ المُشتَرَكُ. 20 لا تَهدِمْ عمَلَ اللهِ مِنْ أجلِ الطّعامِ. كُلّ شيءٍ طاهِرٌ، ولكِنْ مِنَ السّوءِ أنْ تكونَ بِما تأكُلُهُ حجَرَ عَثرةٍ لأخيكَ، 21 ومِنَ الخَيرِ أنْ لا تأكُلَ لَحمًا ولا تَشرَبَ خَمرًا ولا تَتناوَلَ شيئًا يَصدِمُ أخاكَ. 22 فاَحتَفِظْ واَحفَظْ ما تُؤمِنُ بِه في هذا الأمرِ بَينَكَ وبَينَ اللهِ. هَنيئًا لِمَنْ لا يَحكُمُ على نَفسِهِ إذا عَمِلَ بِما يَراهُ حسَنًا. 23 أمّا الذي يَرتابُ في ما يأكُلُ، فمَحكومٌ علَيهِ أنّهُ لا يَعمَلُ هذا عَنْ إيمانٍ. وكُلّ شيءٍ لا يَصدُرُ عَنْ إيمانٍ فَهوَ خَطيئَةٌ.