Ŋen Yesu gërrəŋaid̶u ŋen naiyən
1 Ndə Yesu gəseicu led̶a ildi lwaiña gënəŋu nəgabəṯa naiyən, na ŋen gəɽaŋo alo, ṯaləmis ilëɽəŋu nemeṯa nano. 2 Na gënəŋu nəŋəlërrəŋaici ŋen nəŋaṯa.
Ŋen ŋəled̶a ildi ləŋəra nano d̶eṯəm
(Luka 6:20-23)
3 “Led̶a laŋəra nano ildi lərra enare, ŋen ŋanṯa ŋələŋe ŋelo ŋaŋen.
Hurting-Article
4 “Led̶a laŋəra nano ildi lwana, ŋen ŋanṯa lid̶i aləbəɽiniano.
5 “Led̶a laŋəra nano ildi ləd̶ərnaṯaralo, ŋen ŋanṯa lid̶i alɽrraṯe alo pred̶.
6 “Led̶a laŋəra nano ildi lwonaṯa ŋen ŋəd̶urwaṯo kaiñ garno led̶a ləcoiña na aŋal garəlo, ŋen ŋanṯa lid̶i aləbicini.
7 “Led̶a laŋəra nano ildi ləbwa ŋəbaiyaŋa, ŋen ŋanṯa lënəŋulu lid̶i aləŋgəd̶eini ŋəbaiya nano.
8 “Led̶a laŋəra nano ildi ltəɽe enare, ŋen ŋanṯa lid̶i aləseici Rəmwa.
Psalm-34-14
9 “Led̶a laŋəra nano ildi ləbəd̶ia ŋen ŋəd̶ëuṯa aralo, ŋen ŋanṯa lënəŋulu lid̶i alënəcini ləd̶ia ɽ-Rəmwa.
10 “Led̶a laŋəra nano ildi ləneinu ŋen ŋubwa ŋen ŋanṯa lwonaṯa ŋen ŋəd̶urwaṯo, ŋen ŋanṯa ŋələŋe ŋelo ŋaŋen.
11 “Ñaŋ ñagaŋəra nano ndə led̶a ləned̶ənde na lənaicənde ŋen ŋubwa ŋeicia na ndə ləɽwata ŋen ŋəŋəɽəwen ŋwaiña ŋeicia ləgeiyande ŋen ŋanṯa ñi. 12 Ŋəreṯr nano kaiñ ŋen ŋanṯa d̶əpəɽa ed̶alo d̶oɽra kaiñ Rəmwa nano elo, ŋen ŋanṯa led̶a lananaico anəbiya ŋen ŋubwa ṯia com isi yefo ananoŋ.
Ŋen ŋəd̶ërrəŋaid̶ia d̶əŋərraɽa na ŋəlamba
(Margus 9:50Luka 14:34-35)
13 “Ñagarno ŋərraɽa ŋalo, orn ndə d̶əd̶əña d̶əŋərraɽa d̶ero, ŋid̶i aŋəd̶əñeṯe ṯau təŋ? Ŋero ŋeniano kwai kwai, illi ŋen ŋanṯa aŋəwujəni, na led̶a aɽrldad̶aṯe alo.
14 “Ñagarno arrerre galo. Irnuŋ goɽra igi gəfo naiyən gaber gəɽwad̶aṯa gətërnia. 15 Ed̶a gero gənəŋ gëɽu isia elamba na nəŋəṯëɽəbwaṯi ləmbwalua nano, orn gabëɽia pəlelo ṯa aŋəwad̶e alo, ŋen ŋanṯa led̶a pred̶ ildi ləfo egeɽa.Lamba na ləmbwalua 16 Ŋgiṯr arrerre egalo aŋəwad̶e alo led̶a nëiñua, ṯa lënəŋulu aləseici ŋen eŋalo ŋəŋəra na alnaice Eṯalo ŋaɽrwa igi gəfo elo.
Ŋen ŋ-Alganun yeram na ŋ-Alganun yi-Yesu
17 “Ñerṯe ñagəbaṯa ṯa egeṯo ṯa eməndad̶e ŋen ŋ-Alganun yi-Musa na ŋen ŋalanəbiya, egero egeṯo ṯa iŋgeici, orn ṯa eɽiñad̶aṯe ŋen iŋi. 18 Đeṯəm, igandəlwaɽəṯia ṯa, liga alo na elo yimulu yiməndëd̶ənia, ŋwëɽiña ŋero ŋənəŋ ŋətëfr ŋ-Alganun ŋid̶i aŋəməndëd̶əni, illi ndə ŋen pred̶ ŋəɽiñad̶einu. 19 Ed̶a igi gəgera ŋen ŋətëfr ŋ-Alganun walla gəbërrəŋaicia led̶a ŋen ṯa algere ŋen, gënəŋu gid̶i aŋid̶əni ed̶a gəta gəməñaṯo led̶a pred̶ eŋələŋe ŋelo. Orn ed̶a igi gəbəd̶ia ŋen ŋ-Alganun na gəbërrəŋaicia led̶a ŋen ṯa alid̶i ŋen iŋi, gënəŋu gid̶i aŋid̶əni ed̶a goɽra eŋələŋe ŋelo.
20 “Igandəlwaɽəṯia ṯa, ndə ŋen eŋalo ŋero ŋəd̶urwaṯa ŋəməñaṯa ŋen ŋəled̶a ildi ləbërrəŋaid̶ia ŋen ŋ-Alganun na Alfarisiyin, ñagaber ñəgəbënṯia eŋələŋe ŋelo.
Ŋen ŋəd̶eiciano na ŋəd̶əɽiñəd̶ia
21 “Ñagano ŋen ŋəlwaɽənṯu led̶a pənde ṯa, ‘Ñerṯe ñagəɽiñəd̶ia. Ed̶a gəɽiñəd̶ia gaɽwad̶aṯa gakəmənia’. 22 Orn igandəlwaɽəṯia ṯa, ed̶a gənəŋ igi geicəṯu orəbano gënəŋu gid̶i aŋakəməni. Ed̶a gənəŋ igi gəd̶aməca orəba eŋen gid̶i aŋakəməni enələŋ ini nərarraid̶ia. Na ed̶a igi gəlwaɽəṯia orəba ṯa, ‘Gaɽo iɽəṯiano!’ Gënəŋu gid̶i aŋënəjəni isia lubwa kaiñ. 23 Nṯia ndə agənaid̶ia d̶ənaica d̶əlaɽaŋa nad̶una, orn ndə agələŋəd̶einu eŋen ṯa oralo gerṯo ŋen ŋəŋageiya. 24 Ŋgiṯu d̶ənaica d̶əlaɽəŋa ad̶una nano, ŋaɽe ñabëɽəd̶i oraloga eŋen, oro ŋela ŋanaice d̶ənaica d̶əlaɽaŋa.
25 “Ndə ñagabəṯa nəsəria ed̶aga gənəŋ igi gəsəkiaŋa, ŋen ñagəfo ed̶ad̶ məldin inḏeicrldəga ŋen ṯa ñaṯoɽaṯe ŋen ṯa ed̶a igi gəsəkiaŋa aŋerṯe gid̶i aŋanaice eləŋ na ṯa eləŋ aŋerṯe gid̶i aŋanaice askari, ṯa aiyəŋënəci isijən. 26 igaŋəlwaɽəṯia d̶eṯəm ṯa agaber agid̶i ŋaməñe isijən illi ndə agənaid̶o gərus pred̶, məlin d̶ero d̶əṯënu.
Ŋen ŋətaŋa
27 “Ñagano ŋen ŋəlwaɽənu ṯa, ‘Ñerṯe ñagəɽaŋa lijila ɽrəto’. 28 Orn igandəlwaɽəṯia ṯa, ed̶a gənəŋ igi gəseicia wuji gəɽəbwa na ṯaŋwonaṯo egare gënəŋu gaɽaŋeiya egare. 29 Ndə isi elaɽəŋa yenḏəŋ d̶əŋaicəba yiŋid̶ia agəbəd̶ia ŋen ŋeicia, məñeicu alo ŋëuwəṯi! Ŋen ŋanṯa ŋen ŋaŋəra ṯa waŋge gənəŋ gaŋəno elaɽəŋa aŋəwujəni! Ŋen ŋaŋəra ŋaməñaṯo ŋen ṯa aŋəno pred̶ aiyerṯe yawujənia isia lubwa kaiñ. 30 Na ndə d̶əŋ d̶əlaɽəŋa d̶əŋaicəba d̶aŋid̶ia agəbəd̶ia ŋen ŋeicia, ṯəbaṯo alo ŋëuwəṯi! Ŋen ŋanṯa ŋen ŋaŋəra ṯa waŋge gənəŋ gaŋəno elaɽəŋa aŋəwujəni! Ŋen ŋaŋəra ŋaməñaṯo ŋen ṯa aŋəno pred̶ elaɽəŋa aiyerṯe yibënṯia isia lubwa kaiñ.
31 “Ŋen ŋalwaɽənu com ṯa, ‘Ndə ed̶a gəned̶o wasen, ŋgiṯəmar aŋəmanaice ad̶am gəd̶əned̶a’. 32 Orn igandəlwaɽəṯia ṯa, ed̶a igi gəned̶o wasen, illi eŋen ŋəŋalaiñ, gënəŋu gëbəd̶ia wuji gəɽo alaiñ, na ed̶a igi gəma wuji igi gəned̶ənu gënəŋu gaɽo alaiñ com.
Ŋen ŋəd̶aləfia na ŋəd̶əɽwata ŋen ŋəd̶eṯəm
33 “Na ñagano com ṯa ŋen ŋalwaɽənṯu led̶a pənde ṯa, ‘Ñerṯe ñagəgera ŋen iŋi ñagëɽu, orn id̶r ŋen ñagëɽəṯu Eləŋ Rəmwa’. 34 Orn igandəlwaɽəṯia ṯa, ñerṯe ñagaləfia kwai kwai, eloga, ŋen ŋanṯa elo gaɽo kursi yi-Rəmwa. 35 Walla aloya, ŋen ŋanṯa alo yaɽo waŋge gərəmanəña rəlëɽəŋu, walla Ursalimga, ŋen ŋanṯa Ursalim gaɽo irnuŋ goɽra g-Eləŋ goɽra. 36 Na ñerṯe ñagaləfia ŋəɽwaŋa, ŋen ŋanṯa ñagaber ñagəɽwad̶aṯa ñagəbəd̶ia d̶əria d̶ənəŋ d̶əbəjo walla d̶əmunwa. 37 Ndə ñagəbaṯa ‘A’ ŋgiṯr ŋen eŋalo aŋəɽeṯe ‘A’ walla ndə ñagəbaṯa ‘Ndo’, ŋgiṯr ŋen eŋalo aŋəɽeṯe ‘Ndo’. Ŋen ŋəməñaṯo ŋen iŋi ŋeṯo eŋen ŋeicia.
Ŋen ŋəd̶ərria ŋen orəba
(Luka 6:29-30)
38 “Ñagano ṯa ŋen ŋəlwaɽənu ṯa, ‘Ndə ed̶a gəmiñeicu ed̶a gwomən isi, ŋgiṯəmar aŋəmiñeini isi com, na ndə ed̶a gəmiñeicu ed̶a gwomən ləŋad̶ ŋgiṯəmar aŋəmiñeini ləŋad̶ com’. 39 Orn igandəlwaɽəṯia ṯa, ñerṯe ñagərria ŋen orəba ŋeicia ŋed̶a gənəŋ gətud̶ia, orn ndə ed̶a gəbuɽwaŋa egerel gənḏəŋ d̶əŋaicəba, riṯəma erel gwomən com. 40 Ndə ed̶a gwonaṯa ñagabəṯa nəsəria ṯa aŋabaṯe erenia gənano, ŋgiṯəma aŋape erenia gwomən com. 41 Ndə ed̶a gəŋëndia ṯa ñaɽəldəga mil yento, mbərldəga mil eɽijan. 42 Naicr led̶a laŋge ildi leɽəd̶ənde, na ñerṯe ñaganed̶a led̶a ildi lwonaṯa ləndəmaṯa laŋge ëməcuga.
Ŋen Yesu gəlwaɽəṯu led̶a ṯa aləbwiṯi led̶ala ildi ləgeiyalo
(Luka 6:27-28, Luka 32-36)
43 “Ñaŋ ñagano ŋen ŋəlwaɽənu ṯa, ‘Bwiṯr led̶ala ildi ləɽo ëuwər esalo na ned̶r led̶a ildi ləndəgeiya’. 44 Orn igandəlwaɽəṯia, bwiṯr led̶ala ildi ləndəgeiya, na eɽəd̶r Rəmwa eŋen ŋəled̶a ildi ləndənaica ŋen ŋubwa, 45 ṯa ñaɽeṯe ləd̶ia l-Eṯalo igi gəfo elo. Ŋen ŋanṯa gënəŋu gëbəd̶ia ëd̶əñina yarəbwoṯwa eled̶a leicia na eled̶a ləŋəra com, na gëbəd̶ia rəmwa rəd̶ənia eled̶a ləd̶urwaṯo eŋen na eled̶a ləɽiano eŋen com. 46 Ndə ñagəbwa led̶ala ildi ləbwandiya, d̶əpəɽa ed̶alo d̶aɽia ṯau? Gerṯe led̶a ildi lətəmeicia ṯolba lëbəd̶ia ṯia com! 47 Ndə ñagənana lorldalanda ëiñua ikərəŋ wandəgi ñagəbəd̶ia gəməñaṯo led̶a pred̶? Gerṯe led̶a ildi lətəmeicia ṯolba lëbəd̶ia ṯia com! 48 Ŋen ŋafəṯia ɽeṯr ñagəɽiñəd̶einu, ŋen ŋarno Eṯalo gelo gəɽiñəd̶einu!
الموعظة على الجبل
(لوقا 6‏:20‏-23)
1 فلمّا رأى يَسوعُ الجُموعَ صَعِدَ إلى الجبَلِ وجلَسَ. فَدنا إلَيهِ تلاميذُهُ، 2 فأخَذَ يُعلّمُهُم قالَ:
3 «هنيئًا للمساكينِ في الرّوحِ،
لأنّ لهُم مَلكوتَ السّماواتِ.
4 هنيئًا للمَحزونينَ، لأنّهُم يُعزّونَ.
5 هنيئًا للوُدَعاءِ، لأنّهُم يَرِثونَ الأرضَ.
6 هنيئًا للجِياعِ والعِطاشِ إلى الحقّ، لأنّهُم يُشبَعونَ.
7 هنيئًا للرُحَماءِ، لأنّهُم يُرحمونَ.
8 هنيئًا لأنقياءِ القُلوبِ، لأنّهُم يُشاهِدونَ اللهَ.
9 هنيئًا لِصانِعي السّلامِ، لأنّهُم أبناءَ اللهِ يُدْعَونَ.
10 هنيئًا للمُضطَهَدينَ مِنْ أجلِ الحقّ، لأنّ لهُم مَلكوتَ السّماواتِ.
11 هنيئًا لكُم إذا عَيّروكُم واَضطَهَدوكُم وقالوا علَيكُمْ كَذِبًا كُلّ كَلِمةِ سوءٍ مِنْ أجلي.
12 اَفرَحوا واَبتَهِجوا، لأنّ أَجرَكُم في السّماواتِ عظيمٌ. هكذا اَضطَهَدوا الأنبياءَ قبلَكُم.
الملح والنور
(مرقس 9‏:50، لوقا 14‏:34‏-35)
13 «أنتُم مِلحُ الأرضِ، فإذا فسَدَ المِلحُ، فَماذا يُمَلّحُهُ؟ لا يَصلُحُ إلاّ لأَنْ يُرمَى في الخارِجِ فيدوسَهُ النّاسُ.
14 أنتُم نورُ العالَمِ. لا تَخفَى مدينةٌ على جبَلٍ، 15 ولا يُوقَدُ سِراجٌ ويوضَعُ تَحتَ المِكيالِ، ولكِنْ على مكانٍ مُرتَفِعٍ حتّى يُضيءَ لِجميعِ الّذينَ هُمْ في البَيتِ. 16 فلْيُضِىءْ نورُكُم هكذا قُدّامَ النّاسِ ليُشاهِدوا أعمالَكُمُ الصّالِحةَ ويُمَجّدوا أباكُمُ الذي في السّماواتِ.
الشريعة
17 «لا تَظُنّوا أنّي جِئتُ لأُبطِلَ الشّريعَةَ وتَعاليمَ الأنبياءِ: ما جِئتُ لأُبطِلَ، بل لأُكمّلَ. 18 الحقّ أقولُ لكُم: إلى أنْ تَزولَ السّماءُ والأرضُ لا يَزولُ حرفٌ واحدٌ أو نقطةٌ واحدةٌ مِنَ الشّريعةِ حتى يتِمّ كُلّ شيءٍ. 19 فمَنْ خالفَ وَصيّةً مِنْ أصغَرِ هذِهِ الوصايا وعلّمَ النّاسَ أنْ يَعمَلوا مِثلَهُ، عُدّ صغيرًا في مَلكوتِ السّماواتِ. وأمّا مَنْ عَمِلَ بِها وعَلّمَها، فهوَ يُعَدّ عظيمًا في مَلكوتِ السّماواتِ. 20 أقولُ لكُم: إنْ كانَت تَقواكُم لا تَفوقُ تَقْوى مُعَلّمي الشريعةِ والفَرّيسيّينَ، لن تَدخُلوا مَلكوتَ السّماواتِ.
الغضب
21 «سَمِعتُم أنّهُ قِيلَ لآبائِكُم: لا تَقتُلْ، فمَنْ يَقتُلْ يَسْتَوْجِبْ حُكْمَ القاضي. 22 أمّا أنا فأقولُ لكُم: مَنْ غَضِبَ على أخيهِ اَستَوجَبَ حُكمَ القاضي، ومَنْ قالَ لأخيهِ: يا جاهلُ اَستوجبَ حُكمَ المجلِسِ، ومَنْ قالَ لَه: يا أحمقُ اَستوجَبَ نارَ جَهَنّمَ.
23 وإذا كُنتَ تُقَدّمُ قُربانَكَ إلى المَذبَحِ وتذكّرتَ هُناكَ أنّ لأخيكَ شيئًا عليكَ، 24 فاَترُكْ قُربانَكَ عِندَ المَذبَحِ هُناكَ، واَذهَبْ أوّلاً وصالِحْ أخاكَ، ثُمّ تَعالَ وقَدّم قُربانَكَ.
25 وإذا خاصَمَكَ أحَدٌ، فسارِعْ إلى إرْضائِهِ ما دُمْتَ معَهُ في الطّريقِ، لِئلاّ يُسَلّمَك الخَصمُ إلى القاضي، والقاضي إلى الشّرطي، فَتُلقى في السّجنِ. 26 الحقّ أقولُ لكَ: لن تخرُجَ مِنْ هُناكَ حتّى تُوفيَ آخِرَ دِرهَمٍ.
الزنى
27 «وسمِعتُمْ أنّهُ قيلَ: لا تَزنِ. 28 أمّا أنا فأقولُ لكُم: مَنْ نظَرَ إلى اَمرأةٍ لِيَشتَهيَها، زَنى بِها في قلبِهِ. 29 فإذا جَعَلَتْكَ عَينُك اليُمنَى تَخْطَأ، فاَقلَعْها وألْقِها عَنكَ، لأنّهُ خَيرٌ لكَ أنْ تَفقِدَ عُضوًا مِنْ أعضائِكَ ولا يُلقَى جَسدُكَ كُلّهُ في جَهَنّمَ. 30 وإذا جَعَلَتْكَ يدُكَ اليُمنَى تَخطأُ، فاَقطَعْها وألْقِها عنكَ، لأنّهُ خَيرٌ لكَ أنْ تَفقِدَ عُضوًا مِنْ أعضائِكَ ولا يذهَبُ جسَدُكَ كُلّه إلى جَهَنّمَ.
الطلاق
(متى 19‏:9، مرقس 10‏:11‏-12، لوقا 16‏:18)
31 «وقِيلَ أيضًا: مَنْ طَلّقَ اَمرأتَهُ، فلْيُعطِها كِتابَ طَلاقٍ. 32 أمّا أنا فأقولُ لكُم: مَنْ طلّقَ اَمرأتَهُ إلاّ في حالَةِ الزّنَى يجعلُها تَزْني، ومَنْ تَزوّجَ مُطلّقةً زنَى.
حلف اليمين
33 «وسَمِعْتُمْ أنّهُ قيلَ لآبائِكُم: لا تحلِفْ، بل أَوفِ للرّبّ نُذورَكَ. 34 أمّا أنا فأقولُ لكُم: لا تَحلِفوا مُطلَقًا، لا بالسّماءِ لأنّها عرشُ اللهِ، 35 ولا بالأرضِ لأنّها مَوطِىءُ قدَمَيْهِ، ولا بأُورُشليمَ لأنّها مدينةُ المَلِكِ العظيمِ. 36 ولا تحلِفْ برَأْسِكَ، لأنّكَ لا تَقدِرُ أنْ تَجعلَ شَعْرةً واحدةً مِنهُ بيضاءَ أو سوداءَ. 37 فليكُنْ كلامُكُم: «نَعَمْ» أو «لا»، وما زادَ على ذلِكَ فهوَ مِنَ الشّرّيرِ.
الانتقام
(لوقا 6‏:29‏-30)
38 «سَمِعْتُمْ أنّهُ قِيلَ: عَينٌ بِعَينٍ وسِنّ بسِنّ. 39 أمّا أنا فأقولُ لكُم: لا تُقاوِموا مَنْ يُسيءُ إلَيكُم. مَنْ لطَمَكَ على خَدّكَ الأيْمنِ، فحَوِّلْ لَه الآخَرَ. 40 ومَنْ أرادَ أنْ يُخاصِمَكَ ليأخُذَ ثَوبَكَ، فاَتْرُكْ لَه رِداءَكَ أيضًا. 41 ومَنْ سَخّرَكَ أنْ تَمشيَ معَهُ مِيلاً واحدًا، فاَمشِ معَهُ مِيلَيْن. 42 مَنْ طَلَبَ مِنكَ شيئًا فأَعطهِ، ومَنْ أرادَ أَنْ يَستعيرَ مِنكَ شيئًا فلا ترُدّهُ خائِبًا.
محبة الأعداء
(لوقا 6‏:27‏-28‏،لوقا 32‏-36)
43 «سَمِعتُم أنّهُ قِيلَ: أحِبّ قريبَكَ وأبغِضْ عَدُوّكَ. 44 أمّا أنا فأقولُ لكُم: أحِبّوا أَعداءَكُم، وصَلّوا لأجلِ الّذينَ يضْطَهِدونكُم، 45 فتكونوا أبناءَ أبيكُمُ الّذي في السّماواتِ. فهوَ يُطلِعُ شَمْسَهُ على الأشرارِ والصّالحينَ، ويُمطِرُ على الأبرارِ والظّالمينَ. 46 فإنْ كُنتُم تُحِبّونَ الّذينَ يُحبّونكُم، فأيّ أجرٍ لكم؟ أما يعمَلُ جُباةُ الضّرائِب هذا؟ 47 وإنْ كنتُم لا تُسلّمونَ إلاّ على إخوَتِكُم، فماذا عمِلتُم أكثرَ مِنْ غَيرِكُم؟ أما يعمَلُ الوَثَنيّونَ هذا؟ 48 فكونوا أنتُم كاملينَ، كما أنّ أباكُمُ السّماويّ كامِلٌ.