aza 14
haḏiya eḏizandaci ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, na wir ter eḏortaḏa kandiza gi kiṯimṯina keḏi Ṯigɽim
1 kwakiḏaḏiri ṯamɽa lu, na eṯorɔ zurum eḏafi haḏiya weḏi Ṯigɽim, mindaŋ ta ma eḏi ŋuma eḏizandaci ŋinḏeḏa ŋazi Allah Ṯigɽim ṯi. 2 kaka muŋw gwu ortaḏa kwere kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, eṯuŋw ere andaci lizi mac, eṯuŋw andaci Allah; kaka iṯuŋw gwu kwere mac kwilŋiica ŋunduŋwu ŋiɽaŋali, na eṯuŋw zi andazi ŋir ŋejmeṯ eḏi Ṯigɽim-na. 3 lakin mezi kwizi andaci ŋa ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, eṯi ŋiɽaŋal ŋuŋun eḏi ŋuma eḏi duŋgwuŋgwazi lizi ṯəmna ṯi, eḏi zi firlazi la, ya eḏi zi kandizelu. 4 kwizi ŋgwa kweṯortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim eṯuŋw gi duŋgwuŋgwaci rɔgwɽɔ ruŋwun ṯəmna, lakin ŋgwa kweṯizandaci ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, eṯuŋw ŋi duŋgwuŋgwazi kaniiza. 5 na ŋazi ma naŋni tatap eḏortaḏa kandiza gi ŋgu keḏi Ṯigɽim, lakin na ŋazi keni naŋni beṯen eḏizandaci ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi. ŋgwa kweṯizandaci ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, kwuṯemḏila ŋgwa kweṯorṯaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, illi ma gwu kwizi kwere orɔ muṯarjam, mindaŋ ma kaniiza duŋgwuŋgwaḏa.
6 lieŋgeri, menyila nani ŋa gwu, mindaŋ menyi ortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, nyi kwɔŋazi meci aŋgwuru? illi ma ŋazi baŋaci ŋir ṯiruwenizelu ṯere, ya ma ŋazi ilŋiiḏini ŋere, ya ma ŋazi andaci ŋere ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, ya ŋir ŋeḏi ṯaliim. 7 kwɔmne ŋgwa kwiti kweḏi ŋimiiḏa-na mac, ŋgwa kweḏi ŋwal ŋwir kaka lufɽiṯir, ya kwumbəra, muŋw ere eḏi ŋwal-na ter ter mac ta, er ma elŋe ŋwuɽju aŋgwuru ŋweḏi ṯilŋa? 8 ma bruz ere ṯiŋaḏa ŋwal lu ŋama-ŋamaŋ mac, a na orṯa elŋe aŋgwuru eḏaɽazi kwɔmne duŋw eḏi gi ele ki ṯuwən-na? 9 ŋiri ṯaŋwu tɔk daŋgal-na; ma andazi kandiza gi kiṯimḏina, na eya kwiri kwinḏi eḏi zi elŋe? kaka inḏi ŋa gwu eḏandaci ezir domony. 10 kandiza kinani ter ter ki ṯurmun-na kitezir, nuŋw ere kere kiira maana-na mac. 11 lakin menyere elŋe maana kweḏi kandiza mac, nyi orɔ kwizi kwiṯimḏina nanuŋw gwu kweṯandazi, na ŋundu ta, ŋworɔ kwiṯimḏina nani nyi gwu. 12 ner ṯa orɔ ŋwu tɔk daŋgal-na; kaka ur ŋa gwu zurum kweḏi haḏiya weḏi Ṯigɽim, eṯi naŋni eḏi yi duŋgwuŋgwazi kaniiza.
13 ṯaŋwu, ner ofḏani eḏi ŋgwa kweḏi haḏiya eḏi yi ortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, eḏuŋw ari ki yiriny mindaŋ muŋw eḏi ŋuma tɔk eḏi ŋi upi kandiza-na. 14 menyari ki yiriny kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, eṯuŋw orɔ ṯigɽim ṯinyi ṯeṯari ki yiriny, lakin ŋaɽiny ŋinyi ta, eṯir nani domony. 15 na aḏa kwiri kwenyerri? ŋofḏana eḏari ki yiriny ṯigɽim ṯi ṯinyi na ŋaɽiny ŋi ŋinyi tɔk; enyi kete rilŋa ṯigɽim ṯi ṯinyi na ŋaɽiny ŋi ŋinyi tɔk. 16 mezi ere erri ŋu mac, na ma kinna orṯaḏa ṯigɽim ṯi dak, a kwizi kwiira haḏiya weḏi Ṯigɽim ṯirlinelu ter ŋwari emba aŋgwuru ki ṯortaḏa-na ṯɔŋwa, muŋw ere elŋe ŋiɽaŋali ŋandizaŋazi? 17 ma keni ami ortaḏa ŋwu Kwelenyi ŋama-ŋamaŋ, lakin a kwende kwumɔ duŋgwuŋgwazi kwizi kwir ter. 18 nyeca Allah zukran, kaka eṯi nyi gwu ortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim ŋwamin ŋwuru eḏi daŋgal la tatap; 19 lakin, nani nyi kaniiza-na ta, ner ofḏani duŋgwinyi eḏi zi andaci ŋir ŋɔkwroc domony, ŋaɽiny ŋi ŋinyi, eḏi zi ŋi ilŋiiḏini liḏaḏu, ki lobi leḏi ŋiɽaŋal ŋitezir kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim ṯirlinelu ter.
20 lieŋgeri, eṯere orɔ kaka nyor nyɔkwɽeny mac ki fikir-na kwalu; eṯorɔ kaka nyelle nyiti nyilŋiiḏi ɔɽɔmi mac, lakin ki fikir-na kwalu, eṯaɽni lizi limɔ irmiḏiḏi ŋufuŋaŋi. 21 ŋuluḏina kuruu-na, ŋaruŋw: nyi kwandaci lizi klu ŋiɽaŋali lizi li leḏi riŋla rir ter, na runyu ri reḏi lizi liṯimḏina, lakin er nyi ere ketize yəni too. 22 ṯaŋwu, na kandiza kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim ere orɔ ṯibaŋica ṯeḏi lizi leḏi ṯəmna mac, lakin nuŋw keni orɔ ṯeḏi lizi kla liira ṯəmna-na. na mezi kwere andaci ŋiɽaŋali ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, eṯir ere orɔ ŋeḏi kla liira ṯəmna mac, eṯir orɔ ŋeḏi kla leḏi ṯəmna. 23 ṯaŋwu, ma kaniiza aɽaḏi duŋw tatap, mindaŋ mer ortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, e ta, ma lizi enḏa liti leḏi haḏiya weḏi Ṯigɽim mac, na kla liti leḏi ṯəmna kinna tɔk mac, liti leŋazi kete ŋeɽer manya? 24 lakin mer zi andaci tatap lere lere ŋiɽaŋali ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, mindaŋ muŋw enḏa kwere kwiti kweḏi ṯəmna kinna mac, ya kwiti kweḏi haḏiya weḏi Ṯigɽim mac, eṯi ṯugwor ṯuŋwun eni ṯimɔ yə-na beṯen, kaka ma gwu ŋiɽaŋal ŋalu ter ter eriṯe ṯugwori ṯuŋwun. 25 na eṯi ŋejmeṯ ŋeḏi ṯugwor ṯuŋwun ruwenelu, mindaŋ ŋwiidi kiyeyna rific eḏi kwoce Allah lu, na ŋwelŋe eḏaruŋw, Allah weṯinani daŋgal-na rerem.
ŋofḏana eḏi kete nizama kwizaw kweḏi kaniiza
26 ta, a kwer ari ḏa, lieŋgeri linyi? ma aɽaḏi duŋw, eṯuŋw eḏi kwete ṯilŋa, na kwir ter ṯilŋiiḏina ṯere, na kwir ter ŋiɽaŋali ŋimɔ zi Allah ruwecelu, na kwir ter tɔk kandiza keḏi Ṯigɽim ṯirlinelu ter, ya ṯupə-na ṯeḏi kandiza ŋga. eḏi kwɔmne ŋgwu tatap orɔ kweṯi duŋgwuŋgwazi kaniiza. 27 mer ortaḏa lɔkwɔ kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim, eḏir orɔ kaka nden ya ṯɔɽɔl domony, na eḏir andazi lere lere, mindaŋ mezi kwizi kwete upuci-na. 28 lakin, ma kwizi ere nani kwinḏi eḏi zi upuci-na mac, eḏir nani tugwup kaniiza-na er andaci Allah ki rugwor-na reŋen. 29 ŋofḏana eḏi zi nden ya ṯɔɽɔl andaci ŋinḏeḏa zi Allah Ṯigɽim ṯi, na kla linanalu er ṯeci ŋiraŋali ki rugwor-na reŋen ŋandizar zi. 30 lakin, mezi Allah ruweci kwizi lu ŋere ŋgwa kwunanalu, eḏi ŋgwa kwiŋna nani tugwup. 31 kaka eḏi ŋa gwu ŋuma tatap lere lere eḏi zi andaci ŋinḏeḏa ŋazi Allah, mindaŋ mer zi elŋe tatap, na er firlaḏa la tatap; 32 kla leṯandazi ŋuma ŋi ŋeḏi Ṯigɽim eṯir orɔ leleny leḏi rigɽim reŋen. 33 kaka iti ur gwu Allah, Allah weḏi ŋitəmbilna mac, lakin eṯuŋw orɔ Allah weḏi ŋiɽena, kaka eṯuŋw gwu orɔ ki yaniiza-na tatap yeḏi kla lirlineluter eḏi Kwruztu-na.
34 eḏi law nani tugwup ki yaniiza-na. iti ofḏanar gwu mac eḏi zi andaci, lakin er orɔ keni liniŋneḏu, kaka ari gwu kuruu ŋwu. 35 ma kwɔmne nani kwere kwunaŋnar eḏelŋe, eḏir uṯizi lilenŋwuzi lu duənu-na kweŋen. kaka ur gwu feḏiya eḏi kwaw andazi kaniiza-na. 36 anna! ŋiɽaŋal ŋeḏi Allah ŋuruḏi nani ŋa gwu a? ya ŋupaḏi nani ŋa gwu ṯuɽuk a?
37 ma kwizi kwere aruŋw, nyi kweḏi ŋiɽaŋali ŋinḏeḏinyji Allah Ṯigɽim ṯi, ya, nyi kweḏi haḏiya weḏi Ṯigɽim, eḏuŋw zi elŋe ŋu ŋulucaŋazi eḏaruŋw, amr weḏi Kweleny wiri. 38 mezi kwizi kwere ere ketice ŋu yey mac, er ere ketice ŋunduŋwu yey tɔk mac. 39 ṯa ŋwu, lieŋgeri linyi, eṯorɔ zurum eḏizandaci ŋinḏeḏa ŋazi Allah Ṯigɽim ṯi, na eṯi zi ere ṯinyini mac eḏortaḏa kandiza gi kiṯimḏina keḏi Ṯigɽim; 40 lakin eḏi kwɔmne tatap ami errini ŋwu nizam gi.
Speaking Unknown Languages and Prophesying
1 Love should be your guide. Be eager to have the gifts that come from the Holy Spirit, especially the gift of prophecy. 2 If you speak languages that others don't know, God will understand what you are saying, though no one else will know what you mean. You will be talking about mysteries that only the Spirit understands. 3 But when you prophesy, you will be understood, and others will be helped. They will be encouraged and made to feel better.
4 By speaking languages that others don't know, you help only yourself. But by prophesying you help everyone in the church. 5 I am glad for you to speak unknown languages, although I prefer that you would prophesy. In fact, prophesying does much more good than speaking unknown languages, unless someone can help the church by explaining what you mean.
6 My friends, what good would it do, if I came and spoke unknown languages to you and didn't explain what I meant? How would I help you, unless I told you what God had shown me or gave you some knowledge or prophecy or teaching? 7 If all musical instruments sounded alike, how would you know the difference between a flute and a harp? 8 If a bugle call isn't clear, how would you know to get ready for battle?
9 This is how it is when you speak unknown languages. If no one can understand what you are talking about, you will only be talking to the wind. 10 There are many different languages in this world, and all of them make sense. 11 But if I don't understand the language that someone is using, we will be like foreigners to each other. 12 If you really want spiritual gifts, choose the ones that will be most helpful to the church.
13 When we speak languages that others don't know, we should pray for the power to explain what we mean. 14 For example, if I use an unknown language in my prayers, my spirit prays but my mind is useless. 15 Then what should I do? There are times when I should pray with my spirit, and times when I should pray with my mind. Sometimes I should sing with my spirit, and at other times I should sing with my mind.
16 Suppose some strangers are in your worship service, when you are praising God with your spirit. If they don't understand you, how will they know to say, “Amen”? 17 You may be worshiping God in a wonderful way, but no one else will be helped. 18 I thank God that I speak unknown languages more than any of you. 19 But words that make sense can help the church. This is why in church I would rather speak five words that make sense than to speak 10,000 words in a language that others don't know.
20 My friends, stop thinking like children. Think like mature people and be as innocent as tiny babies. 21 In the Scriptures the Lord says,

“I will use strangers
who speak unknown languages
to talk to my people.
They will speak to them
in foreign languages,
but still my people
won't listen to me.”

22 Languages others don't know may mean something to unbelievers, but not to the Lord's followers. Prophecy, on the other hand, is for followers, not for unbelievers. 23 Suppose everyone in your worship service started speaking unknown languages, and some outsiders or some unbelievers come in. Won't they think you are crazy? 24 But suppose all of you are prophesying when those unbelievers and outsiders come in. They will realize that they are sinners, and they will want to change their ways because of what you are saying. 25 They will tell what is hidden in their hearts. Then they will kneel down and say to God, “We are certain that you are with these people.”
Worship Must Be Orderly
26 My friends, when you meet to worship, you must do everything for the good of everyone there. That's how it should be when someone sings or teaches or tells what God has said or speaks an unknown language or explains what the language means. 27 No more than two or three of you should speak unknown languages during the meeting. You must take turns, and someone should always be there to explain what you mean. 28 If no one can explain, you must keep silent in church and speak only to yourself and to God.
29 Two or three persons may prophesy, and everyone else must listen carefully. 30 If someone sitting there receives a message from God, the speaker must stop and let the other person speak. 31 Let only one person speak at a time, then all of you will learn something and be encouraged. 32 A prophet should be willing to stop and let someone else speak. 33 God wants everything to be done peacefully and in order.
When God's people meet in church, 34 the women must not be allowed to speak. They must keep quiet and listen, as the Law of Moses teaches. 35 If there is something they want to know, they can ask their husbands when they get home. It is disgraceful for women to speak in church.
36 God's message did not start with you people, and you are not the only ones it has reached.
37 If you think of yourself as a prophet or a spiritual person, you will know I am writing only what the Lord has commanded. 38 So don't pay attention to anyone who ignores what I am writing. 39 My friends, be eager to prophesy and don't stop anyone from speaking languages that others don't know. 40 But do everything properly and in order.