Ǝṯeere ɔṯṯathisi-na mac.
1 Liyǝŋgǝri liinyi, Ǝṯeere ɔṯɔṯi lizi-nǝ mac, kaka mithiŋǝ-gwɔ ṯǝmminǝ ṯǝthi Kweeleny kwǝri kwǝni Yǝcu Kwɔrɔstɔ kwir Kweeleny kwǝthi ŋinith. 2 Mǝ kwɔrṯɔ iila kweere ki-lɔḏɔŋw-na laalɔ kwɔginna yaaṯima yǝthi ḏahab, nǝ yirethi yisaaw tok, mindaŋ mǝ kwɔwaay ǝnḏǝ tok kwɔginna yirethi naana yir lijǝŋgwu, 3 mindaŋ mǝ iiɽinǝ ŋgwa kwɔginna yirethi yisaaw ethǝccǝŋw, “Min fǝḏlǝk naanalɔ kwɔrsi-la-ŋgwɔ kwiccaw”, e-ta nǝccǝ kwɔwaaya-ŋw, “Rillathila kinanaŋw, ya a-naanalɔ kɔnɔŋw kwurǝyulu ki-ŋwaara-na ŋwiinyi”, 4 e-ta ŋaaŋa lǝni-pǝ limǝ kette ɔṯṯathisi-naŋw daŋgal-na, nǝ ǝṯaari haakima ǝfkǝr-yi wigii. 5 Niŋnar-ṯi liyǝŋgǝri liinyi lamɽa-nyji! Allah witi wǝṯi alla lɔwaaya-na lǝthi ṯurmun ethisi ruusi lɔrṯɔ lǝthi ṯǝmminǝ nǝ ethi mɔrthathi ki-ŋeeleny-la ŋǝccǝŋwsi-ŋi wa@ḏa kila lǝṯi amɽi ŋunduŋw mac-a? 6 Laakin ŋaaŋa lǝni-pǝ limǝ ǝrri kwɔwaaya-lɔŋw! Ǝyǝ-ŋǝ lir kila lǝṯi-ŋǝsi ǝwindi-ndi yǝy-lɔ, nǝ lǝṯi-ŋǝsi mɔmlɔttatha mahkama naana kinḏaɽ-kinḏaɽ, lɔrṯɔ liti lir-ṯǝ mac-a? 7 Ŋundu-ŋǝ liti lir-ṯǝ kila lǝṯi andisasa yiriny naana ŋiɽaŋali ŋigii kiya yisaaw yǝnyjicǝr-ŋǝsi mac-a?
8 Ŋǝsi ǝrri ŋǝni ŋɔvthanna mǝ iinyici sherii@a naana kwǝthi Ŋeeleny, ŋir kaka ŋɔlɔɔthɔna Kiṯaab-na Kirilinǝlɔ ter ŋaarɔŋw, “Ǝṯamɽi jaara kwɔɔŋa kaka nǝṯamɽi rogɽo rɔɔwa.” 9 Laakin mǝ ɔṯathisina tǝ, nǝni limǝ ǝrri ŋikiyaŋi, e-ta ǝŋǝsi Sherii@a kette kaṯṯi kaka mǝgwɔ kii-nǝ. 10 Kaka mǝ kweere mithǝ Sherii@a tatap mindaŋ mɔŋw akkɔ kwɔtɔpɔt puɽucur, ŋwɔni kwɔmǝ-ŋwɔ akkɔ tatap puɽucur. 11 Kaka nɔrɔŋw-ṯǝ ŋgwa kwette-kwette kwaarɔŋw, “Ǝṯeere ǝrri ŋiijinǝ mac.” Nǝŋwaarɔŋw kwokwony, “Ǝṯeere kette ḏimmiya mac.” Meere ǝrri ŋiijinǝ mac, laakin mŋ kette ŋundu ḏimmiya tǝ, nǝni kwǝmǝ kii Sherii@a-na. 12 Ŋwɔṯaŋw ǝṯisi andasi, na ǝṯisi ǝrri tok, kaka kila linḏirsi ethisi ǝccǝ haakima sherii@a-gi kwǝthi hɔrriiyya. 13 Kaka niti ninḏi-gwɔ Allah ethathici ŋgwa ŋimɽiyǝ-nǝ mac, kwinḏiŋw ethi ǝccǝ haakima, ŋgwa kwiti kwir kwimɽi mac, laakin ŋimɽi tǝ ǝṯir ṯiinyi hɔkwɔma.
Ṯǝmminǝ-ŋǝ ŋothɽor-ŋi.
14 Liyǝŋgǝri liinyi, faayitha kwundǝr kwǝndu mǝ kwizi kweere aarɔŋw nyii kwǝthi ṯǝmminǝ, laakin mɔŋweere akkɔ ŋothɽor ŋeere mac? Kwǝthi ŋɔma ethi ṯǝmminǝ kitha ṯɔrtɔtɔŋw kilǝthi-a? 15 Mǝ aŋgalɔ kweere kwir kwɔr alla kwɔrɔ kwaaw naani kinaŋw linaanɔ ŋwɔvdɔṯṯɔ nǝ liira ethneya-na tok, 16 ethisi-mǝ kwette kwaalɔ ǝccǝŋw, “Nḏir laami naana, fuuthur kǝniny naana a bee tok.” Liti limǝ-ŋwsi inḏǝthǝ kwomne-ŋgwa kwiiracasi mac kwǝthi yaŋna yeeŋen, e-ta faayitha kwundǝr kwǝndu? 17 Nǝr-ṯoroŋw tok ŋǝthi ṯǝmminǝ, mɔŋworo ṯiira ŋothɽor-na mac tǝ, nɔŋwɔni ṯaayɔ.
18 Laakin ya a kwizi kweere aarɔŋw, “Ŋa kwǝthi ŋa ṯǝmminǝ, nǝ nyii tǝ, ninyǝthi ŋothɽor.” E-ta nyii ǝŋnici nyǝccǝŋw, “Baaŋicany-ṯi ṯǝmminǝ ṯɔɔŋwa ṯiira ŋothɽor-na, nǝ nyii tok ŋǝ baaŋaci ŋothɽor ŋiinyi ṯǝmminǝ-thi ṯiinyi.” 19 Aw ŋa kwǝthi ṯǝmminǝ rac ethaarɔŋw, Allah wir wɔtɔpɔt; ŋisaaw-pa kǝniny beṯṯen! Nǝ shayaaṯiin tok ǝṯir ǝmmini tig-tig lɔnḏɔthɔ ŋithenya. 20 Ŋa kwir kǝɽiyǝŋ ŋgwɔ! A kwɔnaŋna ethi baaŋaci ŋaaŋwɔ ethǝccǝ ŋaaŋwɔŋw, ṯǝmminǝ ṯiira ŋothɽor-na ṯiti ṯǝthi faayitha-na mac-a? 21 Ibraahiim kwir papa kwǝri kwiti kwusuuɽunnǝ ŋothɽor-ŋi mac-a, kinaŋw mɔŋw rillici Allah tɔɔrɔ-lɔ tuuŋwun tǝni Is-haag ki-ŋwɔthgwun-lǝ? 22 Ŋaaŋa lǝthi ŋɔma etheese-pa ṯǝmminǝ ǝṯir iilathisi ŋothɽor-ŋi ŋaalɔ cerge-cergec, mindaŋ nǝ ṯǝmminǝ ṯuuŋwun oro min-min ŋothɽor-ŋi. 23 Ŋwɔṯaŋw nǝ ŋiɽaŋal ŋǝthi kiṯaab ǝthi yǝnǝ ŋaarɔŋw, “Nǝ Ibraahiim ǝmminici Allah, mindaŋ nǝ Allah ruusi ŋunduŋw kwirllalɔ ŋiɽaŋal-ŋi ŋǝthi ṯǝmminǝ ṯuuŋwun.” Mindaŋ nǝr ǝnyjici Ibraahiim-ŋwɔ yiriny yǝni methgen kwǝthi Allah-ŋa. 24 Ŋimǝsi ese-pa nǝṯi-gwɔ kwizi suuɽunni ŋothɽor-ŋi nǝreere ǝni ṯǝmminǝ-thi ṯɔɽɔk mac. 25 Nǝrṯoroŋw ŋǝthi kwiijin kwǝni Raahaab kwusuuɽǝ Allah ŋothɽor-ŋi kinaŋw mɔŋwsi aalanni kila lɔɔsarsi, mindaŋ nɔŋwsi mǝcci ethi avri nyettec ṯaay-thi ṯir ter. 26 Ŋwɔṯaŋw mǝ aŋna ere ǝthi ṯigɽimǝ-nǝ mac tǝ, nɔŋwɔni waayɔ, nǝ ŋwɔṯaŋw tok, ṯǝmminǝ ṯiira ŋothɽor-na nɔŋwɔni ṯaaya tok.
التحذير من المحاباة
1 وما دُمتُم، يا إخوَتي، مُؤْمِنينَ بِرَبّنا يَسوعَ المَسيحِ لَه المَجدُ، فلا تُحابوا أحدًا. 2 فإذا دخَلَ مَجمَعكُم غَنِـيّ في إصبَعِهِ خاتَمٌ مِنْ ذَهَبٍ وعلَيهِ ثِـيابٌ فاخِرَةٌ، ثُمّ دَخَلَ فَقيرٌ علَيهِ ثيابٌ عَتيقَةٌ، 3 فاَلتَفَتّم إلى صاحِبِ الثّيابِ الفاخِرَةِ وقُلتُم لَه: «إجلِس أنتَ هُنا في صَدرِ المكانِ»، وقُلتُم لِلفَقيرِ: «قِف أنتَ هُناكَ»، أوِ «اَجلِس هُنا عِندَ أقدامِنا»، 4 ألا تكونونَ مَيّزتُم أحَدَهُما دونَ الآخَرِ وجَعَلتُم أنفُسَكُم قُضاةً ساءَت أفكارُهُم؟
5 إسمَعوا، يا إخوَتي الأحِبّاءُ: أما اَختارَ اللهُ فُقَراءَ هذا العالَمِ ليَكونوا أغنياءَ بِالإيمانِ ووَرَثَةً لِلمَلكوتِ الذي وعَدَ بِه الذينَ يُحِبّونَهُ؟ 6 وأنتُم تَحتَقِرونَ الفُقَراءَ! ومَن هُمُ الذينَ يَظلِمونَكُم ويَسوقونكُم إلى المَحاكِمِ، أما هُمُ الأغنياءُ؟ 7 أما هُمُ الذينَ يُجدّفونَ على الاسمِ الحَسَنِ الذي بِه دُعيتُم؟
8 فإذا عَمِلتُم بِشريعَةِ الشّرائِـعِ التي نَصّ علَيها الكِتابُ، وهِــيَ: «أحِبّ قَريبَكَ مِثلَما تُحِبّ نَفسَكَ»، فحَسنًا تَفعَلونَ. 9 وأمّا إذا حابَيتُم أحدًا فتَرتكِبونَ خَطيئَةً وتَحكُمُ الشّريعَةُ علَيكُم حُكمَها على الذينَ يُخالِفونَها. 10 ومَنْ عمِلَ بالشّريعَةِ كُلّها وقَصّرَ في وصِيّةٍ واحِدةٍ مِنها أخطأَ بِها كُلّها، 11 لأنّ الذي قالَ: «لا تَزنِ»، قالَ أيضًا: «لا تَقتُل». فإنْ قتَلتَ وما زَنَيْتَ، كُنتَ مُخالِفًا لِلشّريعةِ. 12 فتَكلّموا واَعمَلوا مِثلَ الذينَ سيَدينُهُمُ اللهُ بِشريعَةِ الحُرّيّةِ، 13 لأنّ الدّينونَةَ لا تَرحَمُ مَن لا يَرحَمُ، فالرّحمَةُ تَنتَصِرُ على الدّينونَةِ.
الإيمان والأعمال
14 ماذا يَنفَعُ الإنسانَ، يا إخوَتي، أنْ يَدّعيَ الإيمانَ مِنْ غَيرِ أعمالٍ؟ أيَقدِرُ هذا الإيمانُ أنْ يُخلّصَه؟ 15 فلَو كانَ فيكُم أخٌ عُريانٌ أو أُختٌ عُريانةٌ لا قوتَ لهُما، 16 فماذا يَنفَعُ قَولُكُم لهُما: «اَذهَبا بِسَلامٍ! اَستَدفِئا واَشبَعا»، إذا كُنتُم لا تُعطونَهُما شيئًا مِمّا يَحتاجُ إلَيهِ الجَسَدُ؟ 17 وكذلِكَ الإيمانُ، فهوَ بِغيرِ الأعمالِ يكونُ في حَدّ ذاتِهِ مَيتًا.
18 ورُبّما قالَ أحَدُكُم: «أنتَ لكَ إيمانٌ وأنا لي أعمالٌ»، فأقولُ لَه: «أرِني كيفَ يكونُ إيمانُكَ مِنْ غَيرِ أعمالٍ، وأنا أُريكَ كيفَ يكونُ إيماني بأَعمالي». 19 أنتَ تُؤمنُ أنّ اللهَ واحدٌ؟ حسَنًا تَفعَلُ. وكذلِكَ الشّياطينُ تُؤمِنُ بِه وتَرتَعِدُ. 20 أيّها الجاهِلُ، أتُريدُ أنْ تَعرِفَ كيفَ يكونُ الإيمانُ عَقيمًا مِنْ غَيرِ أعمالٍ؟ 21 أُنظُرْ إلى أبـينا إبراهيمَ، أما بَرّرَهُ اللهُ بِالأعمالِ حينَ قدّمَ اَبنَهُ إسحَقَ على المَذبَحِ؟ 22 فأنتَ تَرى أنّ إيمانَهُ رافَقَ أعمالَهُ، فصارَ إيمانُهُ كامِلاً بِالأعمالِ، 23 فتَمّ قَولُ الكِتابِ: «آمَنَ إبراهيمُ باللهِ فبَـــرّرَهُ اللهُ لإيمانِهِ ودُعيَ خليلَ اللهِ».
24 تَرَوْنَ، إذًا، أنّ الإنسانَ يتَبَرّرُ بِالأعمالِ لا بِإيمانِهِ وَحدَهُ. 25 وهكذا راحابُ البَغِـيّ: أما بَرّرَها اللهُ لأعمالِها حينَ رَحّبَت بِالرّسولَينِ ثُمّ صَرَفَتهُما في طَريقٍ آخَرَ؟ 26 فكما أنّ الجَسَدَ بِلا رُوحٍ مَيتٌ، فكذلِكَ الإيمانُ بِلا أعمالٍ مَيتٌ.